A

 

ACEA (Association des Constructeurs Européens d´Automobiles). ACEA-systemet trädde i kraft 96-01-01 och ersatte CCMC. I ACEA ingår alla europeiska samt en del japanska och amerikanska motortillverkare. Man kan inte dra ett likhetstecken mellan ACEA och CCMC utan ACEA är omarbetade specifikationer
och skall möta framtidens krav som moderna motorer ställer på smörjmedel. För bensinmotorer börjar klassificeringen med A, för lätta dieselmotorer med B och tyngre dieselmotorer med E.
Sist i beteckningen står det vilket år som specifikationen har utarbetats eller uppgraderats. Det vill säga första versionen hade -96 i beteckningen, t. ex. A3-96.
ACEA normerna har under 2002 uppdaterats enligt följande:
 
ACEA Beskrivning bensinmotorolja
A1-02 För motorer som är designade för att klara av en lågfriktions, lågviskös olja med en SAE ”High temperature/ High shear rate viscosity” (HT/HS) mellan 2,6 till 3,5 mPa.s. Dessa oljor kan vara olämpliga för vissa motorer, se bilens instruktionsbok.
A2-02 En standardkvalitet för användning i de flesta motorer med normala oljebytesintervall, kan vara olämplig i vissa högprestanda motorer.
A3-02 För motorer där biltillverkare ställer krav på viskositetsstabil olja och/ eller förlängda bytesintervaller och/eller för året-runt-användning av lågviskös olja och/eller under hård belastning.
A4-02 Reserverad för framtida användning (direktinsprutade bensinmotorer).
A5-02 Viskositetsstabil olja för förlängda bytesintervaller i motorer med hög prestanda och designade för att klara av oljor med låg friktion, låg viskositet med en ”High temperature/High shear rate viscosity” (HT/HS) mellan 2,9 till 3,5 mPa.s. Dessa oljor kan vara olämpliga i vissa motorer, se bilens instruktionsbok.
 
ACEA Beskrivning dieselmotorolja – lätt drift
B1-02 För dieselmotorer som är designade för att klara av en lågfriktions, lågviskös olja med en ”High temperature / High shear rate viscosity” (HT/HS) mellan 2,6 till 3,5 mPa.s. Dessa oljor kan vara olämpliga för vissa motorer, se bilens instruktionsbok.
B2-02 En standardkvalitet för användning i de flesta dieselmotorer (framför allt för motorer utan direktinsprutning) med normala oljebytes-intervaller, kan vara olämplig i vissa motorer med hög prestanda.
B3-02 Då biltillverkare har krav på förlängda bytesintervaller och/eller för året runt användning av lågviskös olja och/eller under hård belastning.
B4-02 Viskositetsstabil olja för dieselmotorer med direktinsprutade motorer men passar också för de applikationer som beskrivs i B3.
B5-02 Viskositetsstabil olja för förlängda bytesintervaller i dieselmotorer med hög prestanda och designade för att klara av oljor med låg friktion, låg viskositet med en ”High temperature / High shear rate viscosity” (HT/HS) mellan 2,9 till 3,5 mPa.s. Dessa oljor kan vara olämpliga i vissa motorer, se bilens instruktionsbok.
 
ACEA beskrivning bensin-och dieselmotorolja – lätt drift, enligt uppdatering av ACEA gällande
normer 2004.
A1/B1 Samma krav som 2002 men A1 och B1 är numera en norm istället för två separata som tidigare.
A3/B3 Samma krav som 2002 men A3 och B3 är numera en norm istället för två separata som tidigare.
A3/B4 Samma krav som 2002 men A3 och B4 är numera en norm istället för två separata som tidigare.
A5/B5 Samma krav som 2002 men A5 och B5 är numera en norm istället för två separata som tidigare.
 
ACEA Beskrivning bensin- och dieselmotorolja för motorer med efterbehandlingssystem för avgaserna – lätt drift
C1-04 Viskositetsstabil olja för användning i personbilar och lätta lastbilar med DPF (dieselpartikelfilter) och TWC (trevägskatalysator) med bensin eller dieselmotor som kräver en olja med låg friktion, låg viskositet och låg halt av sulfataska, fosfor och svavel (low-SAPS), med ett HTHS värde högre än 2.9 mPa.s. Dessa oljor kan vara olämpliga i vissa motorer, se bilens instruktionsbok.
C2-04 Viskositetsstabil olja för användning i personbilar och lätta lastbilar med DPF (dieselpartikelfilter) och TWC (trevägskatalysator) med bensin eller dieselmotor som kräver en olja med låg friktion, låg viskositet och med ett HTHS värde högre än 2.9 mPa.s. Innehåller måttliga halter av sulfataska, fosfor och svavel (mid-SAPS)
C3-04 Viskositetsstabil olja för användning i personbilar och lätta lastbilar med DPF (dieselpartikelfilter) och TWC (trevägskatalysator) med bensin eller dieselmotor. HTHS >3.5 mPa.s. Innehåller måttliga halter av sulfataska, fosfor och svavel (mid-SAPS)
 
ACEA Beskrivning dieselmotorolja – tung drift
E2 Standardkvalitet för sug- och turboladdade dieselmotorer, medium till tungt belastade och normala oljebytesintervaller.
E3 Effektiv kontroll av kolvrenhet, cylinderpolering, slitage, sothantering och oljestabilitet. För motorer som möter EURO 1 och EURO 2 avgasreningskrav och som körs under hög belastning. Kan också användas för förlängda bytesintervaller enligt fordonstillverkarens föreskrifter.
E4 Viskositetsstabil olja. Ger ännu högre nivå av kolvrenhet, slitagekontroll, sothantering och oljestabilitet jämfört med E3. För motorer som möter EURO 1, EURO 2 och EURO 3 avgasreningskrav samt körs under hög belastning. Ger möjlighet till avsevärt förlängda oljebytesintervaller i enlighet med fordonstillverkarnas föreskrifter.
E5 Viskositetsstabil olja. Ger effektiv kontroll av kolvrenhet och cylinderpolering. Förbättrat slitageskydd, kontroll av avlagringar på turbokompressorn, sothantering och oljestabilitet jämfört med E3. För motorer som möter EURO 1, EURO 2 och EURO 3 avgasreningskrav samt går under hög belastning. Ger möjlighet till förlängda bytesintervaller i enlighet med fordonstillverkarens specifikationer.
E6 Viskositetsstabil olja. Dieselmotorolja med låg halt av sulfataska, fosfor och svavel (low SAPS olja) speciellt utvecklad för Euro 4 dieselmotorer med förlängda bytesintervall. Passar system med EGR, med eller utan partikelfilter samt SCR med Nox reducering. Ger mycket effektiv kontroll av kolvrenhet och cylinderpolering. Alla egenskaper är bättre än E3, E4 och E5.
E7 Viskositetsstabil olja. Ger mycket effektiv kontroll av kolvrenhet och cylinderpolering. Alla egenskaper är bättre än E3, E4, E5 samt E6. Även anpassad för Euro 4 mototer och förlängda bytesintevall. Passar system med EGR, med eller utan partikelfilter samt SCR med NOx reducering.
 
ADDITIV Många petroleumprodukter innehåller tillsatsmedel, allmänt kallade additiv. Additiv förbättrar vissa egenskaper hos smörjoljor och bränslen. Man kan indela additiven efter dess funktion enligt följande exempel:
  Oxidationshämmande (anti-oxidant)
• Rostlösande additiv
• Lösande/renande (dispergent resp. detergent)
• Smörjningsförbättrande, även kallade slitageeller
Nötningsminskande (anti-wear)
• EP-additiv (se detta ord)
• Skumningshämmande (anti-foam)
• Viskositetsindexförbättrande (VI improver)
• Flytpunktssänkande (pour-point depressant)
• Flytbarhetsförbättrande (flow improver)
 
ADHESION Vidhäftning.
 
ALKYLBLY Organisk blyförening, används som oktanhöjande tillsats i motorbensin. Vanligast är Tetraetylbly, TEL, och Tetrametylbly, TML.
 
ANILINPUNKT En indikation på oljans löslighetsförmåga. Anges som den lägsta temperaturen vid vilken anilin helt löses i samma volym av petroleumprodukten.
 
ANTIOXIDANT Tillsats som förhindrar eller fördröjer oxidation av ett bränsle eller en smörjolja.
 
ANTI-WEAR ADDITIV (AW-tillsats) Slitageminskande tillsatsmedel.
 
API-KLASSIFICERING (American Petroleum Institute). APIsystemet beskriver oljans prestanda. För bensinmotorer börjar klassificeringen med bokstaven S och för diesel med C. Andra bokstaven i klassificeringen anger oljans prestanda, och angavs från början med bokstaven A, vilket sedan följts av B, C osv i takt med ökade krav.
API SL är idag den högsta API-klassificeringen för bensinmotoroljor.
För dieselmotoroljor har exempelvis CD följts av CE, CF, CF-4 och CG-4 samt nya CH-4. Det finns även API-normer för transmissionsoljor, se tabell.
   
API Beskrivning bensinmotorolja
SA Mineralolja utan tillsatser.
SB För gamla bensinmotorer under lätt drift.
SC För bensinmotorer enligt 64 års garantiprogram.
SD För bensinmotorer enligt 68 års garantiprogram, även godkänd för vissa bilmodeller efter 71, bättre skydd mot hög- och lågtemperatur avsättningar, slitage och korrosion än SC.
SE För bensinmotorer enligt 72 års garantiprogram, bättre skydd mot avsättningar vid höga temperaturer, oxidation av oljan och korrosion än SD.
SF För bensinmotorer enligt 1980 års garantiprogram, bättre skydd mot avsättningar, slitage, oxidation av oljan och korrosion än SE.
SG För bensinmotorer enligt 1989 års garantiprogram, bättre skydd mot avsättningar, slitage och oxidation av oljan än SF. Inkluderar kraven för API CC. Överträffar
SF, SE, SF/CC och SE/CC.
SH Introducerad 92, för bensinmotorer enligt 1989 års garantiprogram, bättre skydd mot avsättningar, slitage, oxidation av oljan och korrosion än SG. Överträffar SG.
SJ Introducerad 96, bl a max fosfor halt 0.10 eller 0.12 (beroende på SAE-klass) för att vara katalysatorkompatibel.
SL Introducerad 01, bl a lägre olje- (lägre flyktighet) och bränsleförbrukning, förbättrat skydd mot avsättningar vid höga temperaturer och oxidation av oljan.
SM Introducerad 04 bl a max fosfor halt 0,06 – 0,08 % och max svavel halt 0,5 – 0,7 % (beroende på SAE-klass). Bättre skydd mot slitage av motorn och oxidation av oljan.
EC Bränslebesparande.
 
API Beskrivning dieselmotorolja
CA Utgången. Vanlig rekommendation för diesel- och vissa bensin-motorer på 40- och
50-talet.
CB Utgången. För vissa dieselmotorer under lätt till måttlig drift, samt vissa bensinmotorer under lätt drift 1949-1960.
CC Utgången. För vissa dieselmotorer med eller utan turbo under måttlig till hård drift, samt vissa bensinmotorer under hård drift. Introducerades 1961.
CD Utgången. Hårdare krav på slitageskydd och skydd mot avsättningar än CC. Introducerades 1955.
CD-II Utgången. För två-takts dieselmotorer, mycket hårda krav på slitageskydd och skydd mot avsättningar. Oljor som uppfyller CD-II uppfyller även CD. Introducerades 1987.
CE Utgången. För dieselmotorer efter 83 med turbo som arbetar under låg hastighet/hög belastning och hög hastighet/hög belastning. Innehåller kraven för CD plus ytterligare krav. Introducerad 1987.
CF Inkluderar dieselmotorer som körs på bränsle med en svavelhalt över 0,5%.
CF-II Ersätter CD-II för tvåtaktsmotorer. Introducerad 1994.
CF-4 Introducerad 90, för hög hastighet fyrtakts dieselmotorer med och utan turbo, har högre krav på oljeförbrukning och kolvrenhet. Överträffar CC, CD och CE. Introducerad 1990.
CG-4 Speciellt framtagen för smörjning av amerikanska lågemissionsmotorer med och utan turbo som kör på lågsvavlig diesel. Lägre partikelhalter.
CH-4 Förutom högre teknisk prestanda inkluderas förbättrade miljöegenskaper, t ex lägre NOx- halt och mindre sotförtjockning (anpassning till de nya "miljö-motorerna").
CI-4 Introducerad 02, bl a högre krav på renhet i motorn. Anpassad för motorer med EGR-teknik. Förbättrat skydd mot oxidation och slitage, samt bättre egenskaper vad gäller sothantering, packningskompabilitet och viskositetsstabilitet.
 
API Transmissionsoljor
GL-1 För måttligt belastade transmissioner.
GL-2, GL-3 Krav utan praktisk tillämpning.
GL-4 Mild EP-olja För manuella växellådor.
GL-5 EP-olja För hårt belastade transmissioner och hypoidväxlar.
GL-6 Inofficiell klass för oljor med extra mycket EP-tillsatser.
 
AROMATER Aromatiska kolväten som har ringformigt ordnade kolatomer med sex kolatomer i kärnringen.
 
ASFALT Förekommer i naturligt tillstånd men erhålls huvudsakligen
ur petroleum som destillationsåterstod.
 
ASKHALT Mängd icke brännbart material i en smörjolja. Anges i procent.
 
ASTM (American Society for Testing and Materials). Standardiserar
metoder för undersökning av bl. a. petroleumprodukter.
 
ATOMABSORPTION Analysteknik för bestämning av metallorganiska föreningar i smörjmedel.

 

B

 

BAKTERICID Tillsats i bl. a. skärvätskor för att hämma eller hindra tillväxt av bakterier vilka kan orsaka hudskador och dålig lukt.
 
BARREL Gammalt mått på uppumpad mängd råolja. En barrel motsvarar 159 liter.
 
BASOLJA Raffinerad mineralolja som används vid smörjoljetillverkning.
 
BIOCID Se Baktericid.
 
BITUMEN Allra tyngsta fraktionen från ett raffinaderi. Används vid tillverkningen av asfalt.
 
BLY Se Alkylbly.
 
BORE POLISHING Se Cylinderpolering.
 
BPT (Borderline Pumping Temperature). Se Pumpbarhetstemperatur.
 
BRINNPUNKT Den lägsta temperatur vid vilken en vätska under bestämda betingelser fortfar att brinna efter antändning.

 

C

 

CCMC (Committee of Common Market Automobile Constructors). En europeisk sammanslutning av biltillverkare inom EU som samordnar och handlägger frågor som bl. a. rör specifikationer och föreskrifter avseende smörjmedel för motorfordon. CCMC använder följande beteckningar för kvalitetskrav:
 
CCMC Ungefär = API
G1, G2, G3 (ej aktuell spec.)
G4 SG/SH
G5 SG/SH + bränsleekonomi Kräver vanligen minst delsyntet.
D1, D2, D3 (ej aktuell spec.)
D4 CD/CE/CF-4
D5 CD + SHPD
PD1 (ej aktuell spec.)
PD2 CD/SE
 
CCS (Cold Cranking Simulator). Mätmetod för bestämning av en motoroljas viskositet vid låga temperaturer. Uttrycks i enheten centipois (cP).
 
CD+ Ibland använd beteckning för en dieselmotorolja som förutom kraven på CD, uppfyller ytterligare krav, t. ex. minimal cylinderpolering och förlängda oljebytesintervall.
 
CEC (Coordinating European Council). Utarbetar provningsmetoder för smörjmedel och motorbränslen.
 
CENTIPOIS (cP). Måttenhet för absolut viskositet, även kallad dynamisk viskositet. (1 cP = 1 mPa.s)
 
CENTISTOKE (cSt). Måttenhet för kinematisk viskositet. Skrivs även mm2/s.
 
CETANTAL Mått på ett dieselbränsles tändvillighet. Bestäms i en laboratoriemotor. Svensk standard föreskriver min 45.
 
CETANINDEX Ungefärlig uppgift på cetantalet för ett dieselbränsle, beräknat på basis av bränslets densitet och destillationskurva.
 
CFPP (Cold Filter Plugging Point). Se Filtrerbarhetstemperatur.
 
COC (Cleveland Open Cup). Metod för bestämning av flampunkt.
 
COMPOUND Se Kompoundera.
 
CYLINDERPOLERING Polering av cylinderväggarna i en förbränningsmotor under drift. Slitageform som försämrar oljans möjlighet att häfta vid cylinderväggarna och att upprätthålla en
smörjande film.

 

D

 

DAGGPUNKT Den temperatur vid vilken en gas eller blandning av gaser kondenserar ur en mättad luftblandning.
 
DENSITET Ersätter tidigare använda begrepp, täthet och specifik vikt. Densitet anges i kg/m3.
 
DETERGENT Tillsatsmedel i smörjolja och bensin som håller metallytor rena genom att motverka bildning och avlagring av olösliga oxidationsprodukter.
 
DEXRON ATF-oljespecifikation och varumärke ägt av General Motors (GM). Beskriver en ATF-oljas friktions-egenskaper för att ge bästa möjliga växlingskomfort/ egenskaper. Dominerande ATF specifikation idag.
 
DIESTRAR Kemisk förening som bl. a. används för tillverkning av vissa syntetiska smörjoljor.
 
DIN (Deutsche Industrie Normen). Sammanfattande beteckning av specifikationer utgivna av Deutscher Normenausschuss.
 
DISPERGERA Finfördela ett ämne i ett medium.
 
DISPERGERMEDEL Tillsatsmedel i smörjolja som motverkar flockning och avlagring på metallytor av olösliga förbränningsprodukter och andra föroreningar genom att hålla dessa
svävande i oljan.
 
DISPERSANT Tillsatsmedel i petroleumprodukter med förmåga att hålla föroreningar svävande, förhindrar således utfällningar.
 
DIESELINDEX Liksom cetanindex är dieselindex ett uttryck för ett dieselbränsles tändvillighet.
 
DROPPUNKT Den temperatur, vid vilken ett fett övergår från halvfast till flytande konsistens under fastlagda provningsbestämmelser.

 

E

 

EMULGERBARHET Förmåga hos en icke vattenlöslig vätska att bilda emulsion med vatten.
 
EMULSION Blandning av två i varandra icke lösliga vätskor i vilket den ena är finfördelad i den andra.
 
ENGLER Äldre enhet för viskositet, enligt vilken oljans tjocklek jämförs med vattnets.
 
EP-ADDITIV (Extreme Pressure). Tillsatsmedel som ökar en smörjoljas förmåga att uppbära höga tryck.
 
ESTER Kemisk förening av alkohol och karbonsyra.
 
EXTRAHERA Dra ut, i synnerhet lösliga delar av ett ämne.

 

F

 

FETOLJOR Animaliska eller vegetabiliska oljor – kallas också feta oljor.
 
FETTVÅL Se Metalltvål.
 
FILMSTYRKA Ett smörjmedels förmåga att bilda och bibehålla ett skikt som åtskiljer lagerytor.
 
FILTRERBARHETSTEMPERATUR (CFPP). Den lägsta temperatur till vilken ett bränsle kan nedkylas utan risk för vaxigensättning i filtret.
 
FLAMPUNKT Den lägsta temperatur vid vilken en vätska under bestämda provningsbetingelser bildar antändbara ångor.
 
FOUR-BALL PROV Prov där man med hjälp av mot varandra roterande stålkulor bestämmer ett smörjmedels filmstyrka under belastning.
 
FRAKTION Vid destillering av råolja indelas kolväten i olika fraktioner eller grupper efter kokpunkterna.
 
FURFURAL Organiskt lösningsmedel som används vid raffinering för att extrahera aromatiska kolväten.
 
FZG-PROV Prov där man med hjälp av två mot varandra löpande kugghjul, bestämmer en smörjoljas filmstyrka under belastning.

 

G

 

GRUMLINGSPUNKT Den temperatur vid vilken ett dieselbränsle vid nedkylning börjar bli grumligt p. g. a. paraffinutfällning.

 

H

 

HD-OLJA (Heavy Duty). Beteckning använd i ett gammalt APIsystem. HD har idag ingen specifik betydelse.
 
HTHS High Temperature High Shear Rate Viscosity. Ett mått på en vätskas viskositet vid hög temperatur och hög skjuvning. Typvärde 2,6 – 3,5 mPa.s vid 150 grader C.
 
HYDRERING Process där bl. a. omättade kolväten tar upp väte.

 

I

 

ILSAC (International Lubricant Standardization and Approval
Committee). AAMA (American Automobile Manufactures
Association) och JAMA (Japan Automobile Manufactures
Association) har genom organisationen ILSAC tillsammans
utvecklad och godkänt ent "minimum kravstandard" för bensindrivna
personbilar, ILSAC GF-2.
 
INFRARÖD SPEKTROFOTOMETRI (IR). Analysteknik för bestämning av organiska ämnen i en petroleumprodukt.
 
INHIBITOR Tillsatsmedel som fördröjer eller förhindrar kemiska reaktioner, t. ex. oxidation och korrosion.
 
ISO The International Standardization Organization.

 

J

 

JASO Japanese Automotive Standards Organization. Sätter krav på bl. a. tvåtaktsoljor.

 

K

 

KALLEGENSKAPER En petroleumprodukts egenskaper vid låga temperaturer. Vanligen tänker man på produktens lägsta flyttemperatur.
 
KATALYSATOR Ämne som påverkar hastigheten i en kemisk reaktion utan att själv förändras eller förbrukas. Används för att rena avgaser från förbränningsmotorer drivna med blyfri bensin.
 
KISELGELFETT Smörjfett som innehåller kiselgel som förtjockningsmedel.
 
KNACKNING (eller spikning). Viss del av bensin/luftblandningen förbränns för snabbt.
 
KOHESION Sammanhållande kraft mellan en vätskas molekyler - förhindrar mekanisk sönderdelning.
 
KOKINTERVALL Anger inom vilket temperaturområde en petroleumprodukt kokar.
 
KOKSTAL Anger en oljas koksbildande egenskaper.
 
KOLOXID En lukt- och färglös gas som bildas då förbränning sker under ofullständig lufttillförsel. Koloxiden är den giftigaste beståndsdelen i bilavgaser. Den påverkar människan genom att den minskar blodets förmåga att uppta syre.
 
KOLVÄTEN är benämningen på en grupp kemiska ämnen bestående av kol och väte. Dessa utgör huvudbeståndsdelen i alla petroleumprodukter.
 
KOMPOUNDERA Term, används inom petroleumindustrin för att ange att en eller flera fetoljor tillsätts en mineralolja.
 
KORROSION Angrepp på metall genom kemisk eller elektrolytisk reaktion.
 
KRACKNING Termisk eller katalytisk sönderdelning av en organisk förening för att öka utbytet av lättare destillat.

 

L

 

LIM-SLIP (eller LS, uttytt Limited Slip). Additiv för att modifiera friktionen mellan glidytorna i differentialbromsar och s. k. våta bromsar.
 
LITIUM Grundämne som, i form av litiumhydroxid, används vid tillverkning av litiumtvålfett.
 
LPG (Liquified Petroleum Gas). Kondenserad petroleumgas.
 
LNG (Liquified Natural Gas). Kondenserad naturgas.
 
Low SAPS Se SAPS
 
LÄGSTA FLYTTEMPERATUR Under fastlagda provningsbetingelser den lägsta temperatur vid vilken en petroleumprodukt flyter.

 

M

 

MERKAPTANER Organiska svavelföreningar med obehaglig lukt.
 
METALLTVÅL Benämning på en tvål tillverkad av fettsyra och metallsalt. Sådana tvålar utgör vanligtvis förtjockningsmedel i smörjfett, t. ex. tvålar baserade på litium, kalcium m. fl.
 
MIKROKOLLOIDALA PARTIKLAR Finfördelade partiklar svävande i vätska.
 
MIL Beteckning för, av amerikanska försvaret uppställda, specifikationer.
 
MOLEKYL Minsta delen av en kemisk förening.
 
MOLYBDENDISULFID (MoS2). Tillsatsmedel som används för att öka smörjförmågan hos smörjfett vid höga belastningar.
 
MRV (Mini Rotary Viscosimeter). Mätmetod för bestämning av lägsta pumpbarhetstemperatur för motoroljor.
 
MULTIGRADE-OLJOR Smörjoljor som täcker minst tre SAE-klasser.
 
MTBE (Metyltertiärbutyleter). Tillsats i bensin för att förbättra oktantalet.

 

N

 

NAFTENBASOLJA Mineralolja som övervägande innehåller eller karakteriseras av naftenkolväten.
 
NAFTENKOLVÄTEN Mättat kolväte med ringformig kolkedja.
 
NITRÖSA AVGASER (kväveoxider). Bildas av syre och kväve ur luften vid förbränning av
t. ex. bensin.
 
NLGI National Lubricating Grease Institute, USA.
 
NLGI-KLASSER Klassificering av smörjfett på basis av penetration efter bearbetning. Indelas i nummer från 000 till 6 enligt följande:
 
NLGI-nummer Penetration
000 445 - 475
00 400 - 430
0 355 - 385
1 310 - 340
2 265 - 295
3 220 - 250
4 175 - 205
5 130 - 160
6 85 - 115
 
NMMA (National Marine Manufacturers Association). Sammanslutning av de Nordamerikanska tillverkarna av marinmotorer.

 

O

 

OKTANTAL Mått på bensinens förmåga att tåla hög temperatur vid kompression utan att självantända. Ju högre oktantal desto högre nackningsbeständighet. Mäts vanligen enligt Researchmetoden (RON) eller Motormetoden (MON).
 
OKTANTALSBEHOV Det oktantal en motor kräver för störningsfri gång. Oktantalsbehovet påverkas av motorns kompressionsförhållande, tändinställning, sot- och koksavlagringar i förbränningsrummet samt förarens körsätt etc.
 
OKTANTALSFÖRDELNING En bensin består av lätta och tunga kolväten med kokpunkter mellan ca 30°C och 200°C. Dessa kolväten har olika oktantal. Om stor skillnad i oktantal föreligger mellan lätta och tunga kolväten ökas risken för
knackning.
 
OLEFINER Olefiniska är de kolväten som har en dubbelbindning mellan två kolatomer. Kallas även omättade kolväten.
 
OXIDATION Kemisk reaktion med syre. Oxidation av petroleumprodukter medför att syror, slam och andra hartsliknande föroreningar bildas. Oxidation påskyndas av höga temperaturer och närvaro av katalysatorer t. ex. katalytiskt verkande metall som koppar etc. samt riklig närvaro av syre.
 
OXIDATIONSINHIBITOR Se Anti-oxidant.

 

P

 

PAH (Polyaromatic Hydrocarbons). Polycykliska kolväten (PCA) är kolväten med tre eller flera aromatiska ringar i samma molekyl.
 
PARAFFINBASOLJA Mineralolja som övervägande innehåller eller karakteriseras av paraffinkolväten.
 
PARAFFINKOLVÄTEN Mättade kolväten med öppna kolkedjor, raka eller grenade.
 
PCA (Poly Cykliska Aromater). Se PAH.
 
PENETRATION Mått på ett fetts styvhet. Djup i tiondels millimeter som konen i en penetrometer sjunker ner i ett fettprov.
 
PETROKEMIKALIER Kemikalier framställda ur naturgas eller raffinaderigas.
 
PETROLATUM Typ av vax med hög oljehalt, 30-50%, som är utgångsmaterial för framställning av vaselin.
 
PM (Pensky-Martens Closed Cup). Metod för bestämning av flampunkt.
 
POLY-ALFA-OLEFIN (PAO). Utgångsmaterial vid framställning av syntetiska smörjoljor. Tillverkas genom polymerisation av eten som är ett olefinkolväte.
 
POLYMERISATION Kemisk reaktion vid vilken molekylerna sammankopplas till föreningar med högre kokpunkter och viskositeter än utgångsprodukterna.
 
POLYOL-ESTRAR Se TMP-estrar.
 
POLYUREAFETT Fett baserat på basolja med en polyureakomplexförening som förtjockningsmedel.
 
POUR POINT Se Lägsta Flyttemperatur.
 
PPM (Parts Per Million). Miljondelar.
 
PROPAN Gasformigt paraffinkolväte med en kokpunkt av 42°C erhålles som raffinaderigas. Hanteras, lagras och transporteras i flaskor och speciella tankvagnar under tryck.
 
PUMPBARHETSGRÄNS Den lägsta temperatur vid vilken motorns oljepump kan pumpa olja till motorns smörjställen. Anges numera istället för lägsta flyttemperatur (stelningspunkt).

 

Q

 

Q8 (uttalas ku-eit). Ingår i vår logotype och i benämningen för produkter.

 

R

 

RAFFINERING Framställningsprocess av olika petroleumfraktioner genom destillering.
 
ROST Korrosion på järn och stål.
 
RÅOLJA I vissa geologiska formationer förekommer halmgul till svart, lätt- till trögflytande vätska, huvudsakligen bestående av kolväten. Utvinnes genom borrning och benämnes enligt internationell nomenklatur Crude Oil.

 

S

 

SAE-SYSTEMET (Society of Automotive Engineers). SAEsystemet (anger oljans viskositet och flytbarhet vid låga resp. höga temperaturer.
Oljan måste i kalla förhållanden vara pumpbar och tillräckligt flytande så att motorn lätt kan startas. Som varm måste oljan ha rätt viskositet för att kunna bilda en tillräckligt tjock oljefilm, som förmår hålla de mot varandra glidande metallytorna åtskilda.
De flesta motortillverkare föreskriver oljor som spänner över flera SAE-klasser, så kallade multigradeoljor. SAE 10W-40 t. ex. anger att oljan flyter lätt som en 10W-olja vid låg starttemperatur, men är lika trögflytande som en SAE 40-olja vid hög drifttemperatur.
 
SAPS Står för sulfataska, fosfor och svavel som en är en del av innehållet i en motorolja. Low SAPS, motorolja med låg halt av sulfataska, fosfor och svavel används för Euro 4 dieselmotorer med förlängda bytesintervall. Rekommenderas för system med EGR, med eller utan partikelfilter samt SCR med Nox reducering.
 
SCANIA LDF Norm som betecknar att oljan är anpassad för förlängda bytesintervaller i Scanias Euro-III klassade motorer.
 
SHPD (Super High Performance Diesel). Motoroljor för dieselmotorer som arbetar under mycket svåra driftsförhållanden.
 
SILIKONOLJA Handelsnamn för en grupp syntetiska oljor framställda av silikon, ett oorganiskt ämne som innehåller kisel och syre.
 
SIS Sveriges Standardiseringskommission.
 
SKJUVSTABILITET Ett mått på en oljas förmåga att motstå viskositetsminskning på grund av nedbrytning av s. k. VI-improver.
 
SMR Sveriges Mekanisters Riksförbund.
 
SMÖRJFETT Till halvfast eller fast konsistens förtjockad smörjolja.
 
SOLVENT Lösningsmedel.
 
SPINDELOLJA Ljus smörjolja med låg viskositet avsedd för lagersmörjning av högvarvig axel med låg belastning.
 
STICK-SLIP Fenomen som kan uppträda när två metallytor börjar röra på sig mot varandra och observeras lätt genom den ojämna ”ryckiga” rörelsen som uppstår. Tillsats av lämpliga additiv kan eliminera detta fenomen.
 
SVAVELDIOXID Kemisk förening mellan svavel och syre.
 
SVAVELHALT Svavelföreningar i ett bränsle omvandlas under förbränningsprocessen till svaveloxider som i närvaro av vatten är korrosiva. Svavelhalten bör hållas låg. Svensk lag föreskriver max. 0,3 % svavel för dieselbränsle och eldningsolja 1. I tyngre eldningsoljor får svavelhalten ej överstiga 1,0 %.
 
SVENSK STANDARD För motorbränslen och eldningsoljor tillämpas i Sverige för civilt bruk följande svenska standard:
 
Motorbränslen -
Oblyad Bensin
SS-EN 228
Motorbränslen - Dieselbrännolja SS-EN 590
Dieselbrännolja av Miljöklass 1 & 2
För snabbgående dieselmotorer
SS 15 54 35
Eldningsoljor SS 15 54 10
Eldningsfotogen SS 15 54 02
 
SYNERGETISK EFFEKT Den kombinerade effekten av två eller flera ämnen som överstiger summan av deras individuella effekt.
 
SYNTETISKA SMÖRJMEDEL Smörjmedel tillverkade på syntetisk väg av exempelvis polyalfaolefiner, silikoner, silikatestrar, fosfatestrar, polyestrar eller polyolestrar.

 

T

 

TBN (Total Base Number). Oljans förmåga att eliminera sura produkter.
 
TC-W3 Kvalitetsnorm, utgiven av NMMA, gällande tvåtaktsoljor till utombordare. Högsta kvalitetssteg enligt dagens mått.
Föregicks av TC-W resp. TC-WII.
 
TENSID Ytspänningsnedsättande tillsatsmedel.
 
TETRAALKYLBLY Se Alkylbly.
 
TILLSATSMEDEL Se Additiv.
 
TIXOTROPI När ett material mjuknar vid bearbetning och återgår till sin ursprungliga konsistens vid vila är det tixotropiskt.
 
TMP-ESTRAR Kemisk förening som bl. a. används för tillverkning av vissa syntetiska smörjoljor. Utmärkta smörjegenskaper samt hög biologisk nedbrytbarhet gör dem ytterst lämpliga för tillverkning av ”miljövänliga” hydrauloljor.
 
TRIBOLOGI Läran om smörjning, friktion och slitage och deras inverkan på varandra.
 
TURBO Se Överladdning.

 

V

 

VASELIN Varunamn på raffinerad petrolatum.
 
VEGETABILISKA OLJOR Oljor pressade och raffinerade ur växter, t. ex. raps. Goda smörjegenskaper samt hög biologisk nedbrytbarhet gör dem lämpliga som ”miljövänliga” hydraul- och sågkedjeoljor.
 
VDS (Volvo Drain Specification). Beteckning för motoroljor för tunga dieselmotorer som uppfyller Volvos krav för förlängda oljebytesintervall.
Upp till 4500 mil.
 
VDS-2 (Volvo Drain Specification Generation 2). Betecknar motoroljor för Volvos tunga dieselmotorer som motsvarar lågemissionskraven enligt Euro-II. Godkända oljor kan tillämpa upp till 4500 mil bytesintervall i Euro-II klassade motorer.
 
VDS-3 (Volvo Drain Specification Generation 3). Betecknar motoroljor för Volvos nyutvecklade tunga dieselmotorer som motsvarar lågemissionskraven enligt Euro-III. Godkända oljor kan tillämpa upp till 10 000 mil bytesintervall i Euro-III klassade motorer.
 
VISKOSITET Mått på en vätskas trögflutenhet vid viss angiven temperatur. Uttrycks i centistokes (cSt) eller mm2/s. Englergrader (°E) och Sayboltsekunder (SUS) förekommer i äldre litteratur och smörjrekommendationer.
 
VISKOSITETSINDEX (VI). Mått på ändring i en vätskas viskositet vid temperaturändring. Ju högre värde, desto mindre ändring i viskositeten.
 
VISKOSITETSINDEXFÖRBÄTTRARE (VI-improver). Tillsats som förbättrar en oljas viskositetsindex.
 
VITOLJA Även paraffinolja. Mineralolja som raffinerats så hårt att den blivit färglös. Används bl. a. till kosmetika.

 

Å

 

ÅLDRING Begrepp för att beteckna en produkts förändring vid användningen. Se Oxidation.

 

Ö

 

ÖVERLADDNING Att genom en avgasdriven eller mekaniskt driven turbokompressor öka mängden luft till motorn. Detta möjliggör ökad tillförsel av bränsle, vilket i sin tur resulterar i höjd motoreffekt och förhöjt vridmoment. Det som i dagligt tal kallas turboladdning avser en avgasdriven kompressor.